fredag 23 september 2011

Sjätte kapitlet

En lång tid hade förflutit sedan Trollmor senast lyckats få tid över till att sätta sig ned vid datorn och skriva om sina vedermödor. Över en vecka faktiskt...

Men vilken vecka sedan...

Först började det med att Lilltrollet blev sjuk under vistelsen hos Trollfarmor och Trollfarfar, så när Trollmor och Stortrollet kom för att hämta sin guldklimp så var det ett gnälligt, trött och febrigt litet troll som de tog med sig hem. Det höll i sig hela helgen och en bit in på veckan. Inte riktigt som planerat.

Måndagen visade -0,7 kg på vågen. Lite mindre än planerat, men Trollmor gjorde sitt bästa för att inte deppa ihop och tänkte istället att det är bättre att det går sakta än att det inte går alls. Lite depp blev det ändå, men inte så mycket som hon hade befarat.
Någon crosstraining hanns det inte med på måndagsmorgonen, trots att det var inplanerat i schemat. Lilltrollet vaknade nämligen samtidigt med Trollmor och ville kissa, leka, läsa tidningen, äta frukost och läsa Bamse-bok. Helst samtidigt.
Trollmor ställde upp på kissningen samt läsandet av Bamse-boken, sedan fick Stortrollet ta över.

Därefter åkte Trollmor in till Stora Staden för att gå på kurs. Det var det största nederlaget hittills i "det nya livet". Som brukligt på kurser stod där en stor (läs: gigantisk) skål med godis av alla de slag. Precis de där sorterna som Trollmor är så svag för. Hon lyckades dock lägga band på sig... i ungefär två timmar. Sedan var det kört.
Hon tänkte: bara en, det kan jag klara av.
Det var FEL.
Det kunde hon inte och helt plötsligt låg där en hel hög med godispapper som hon inte riktigt kunde motivera.
Hon kunde inte låta bli att faschineras av den inverkan som godiset har på henne. Trots att hon på ytan hade bestämt sig så sitter där en liten sötsliskig snask-jävel på ena axeln och lurar henne att hon minsann kan ta en godis utan att vilja ha flera. Hon vet ju innerst inne att det aldrig fungerar utan att om hon släpper på tömmarna så rusar sockerhästen iväg och blir helt okontrollerbar.

Snart blir det konferens med jobbet och då blir det ju samma hemskheter igen. Men då har hon i alla fall Troll-Fia och Troll-Lotta med sig som kan binda fast henne vid stolen och övertyga henne om att sockerhästen är helt hopplös och tämjs bäst utan godis.

Nå ja.. Det kommer senare.

På tisdagen upptäckte Trollmor att hon hade alldeles för mycket att göra på jobbet och alldeles för lite tid att göra det på. Dessutom kändes det som en smärre katastrof när hon insåg att den lista hon gjort för att lättare kunna hålla koll på vad hon skulle göra var helt felaktig. Den var inte bara inkomplett, den var fel!
Paniken infann sig snabbt, som panik normalt brukar göra, men Trollmia lugnade henne och sade att det skulle ordna sig och att hon skulle hjälpa till så gott hon kunde.

Nå ja.. Det fanns inte så mycket tid över till att hitta på något annat eftersom det snart var vattengympadags och det måste fixas mat innan dess. Hon lämnade över ansvaret till Trollmia och åkte från jobbet.

Stressen stod Trollmor högt över öronen när hon satte sig i bilen och inte blev det bättre när hon skulle svänga ut på vägen utanför jobbet. Alla idiottroll verkade vara ute på vägen just då och naturligtvis behövde de köra förbi just där hon skulle ut. Efter vad som kändes som en halvtimme (i själva verket var det nog inte mer än en si så där fem-sju minuter) lyckades hon ta sig ut på vägen och satte av hemåt.

Inte förrän hon stod där på bassängkanten och hoppade, tjoade och skrek på alla badtroll lyckades stressen släppa en smula.
Den skulle dock hålla i sig i flera dagar till. Inte förrän på fredagen kunde hon känna att lugnet började infinna sig på riktigt.

Nu skulle hon i alla fall få en lugn och skön helg med Trollmormor och Lilltrollet. Dessutom skulle hela familjen åka och titta på hus på söndagen. Kanske skulle hon få en egen oas där stressen kan rinna av henne.
Kanske kanske...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar